Direktlänk till inlägg 4 oktober 2013

Angående omsorgsrationellt handlande

Av Eva Persson - 4 oktober 2013 05:30

6 kännetecken för ett omsorgsrationellt handlande har sammanfattats av:

  1. Att leva sig in i, ha medkänsla och identifiera sig med omsorgstagaren.
  2. Att skapa närhet och personliga relationer till omsorgstagaren.
  3. Att bemöta människor i svåra situationer.
  4. Att anlägga ett helhetsperspektiv på omsorgstagarens livssituation.
  5. Att förstärka omsorgstagarens egen förmåga.
  6. Att bortse från egna intressen och inte förvänta sig gentjänster.

Begreppet har även vidareutvecklats i termer av etik, moral och kvalitet. Etymologiskt stammar ordet från yngre fornsvenska, umsorgh, besläktat med tyskans sorgen med dess betydelser att sörja för, bekymra sig för, dra försorg om.


 


Det engelska ordet care kommer från latinets caritas som betyder kärlek, tillgivenhet. Begreppsligt är omsorg något specifikt och allmängiltigt. Vad som uppfattas vara omsorg mer specifikt kan variera över tid, och mellan kulturer och grupper i samhället.


Trots det är omsorg en allmängiltig aspekt i tillvaron. Ett spädbarn behöver omsorg för sin överlevnad.


En åldrande person, en person med funktionsnedsättning eller en person med psykisk ohälsa behöver omsorg för sin livsföring oavsett kultur, klasstillhörighet eller historisk tidpunkt.


På senare tid, under 2000-talet, har omsorg fått ytterligare en dimension och den rör frågan om framtidens omsorg i ett rörligt och världsomspännande samhälle. Inte minst har frågan om omsorg och omsorgsarbetare blivit en global och politisk fråga då demografi, familjemönster och en omfattande migration ändrat förutsättningarna för omsorgsarbetet.


Det pågår vad som kallas en omsorgsdränering (care dram) från de fattigare delarna av världen till de rikare delarna då kvinnor från utvecklingsländer reser till rika länder och utför "dygnet-runt-omsorg" för en liten ersättning och med helt oreglerade arbetsförhållanden.


Den konkreta omsorgen om barn, familj, äldre och funktionsnedsatta personer har historiskt utförts av kvinnor i såväl avlönat som oavlönat arbete.


Alltjämt utförs den övervägande delen av omsorgsuppgifter av kvinnor, även om den västerländska jämställdhetssträvan har jämnat marken för ett likställt familje- och yrkesliv fortlever sådana mönster såväl nationellt som internationellt.

 
ANNONS

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Eva Persson - 30 mars 2014 11:45

Svensk funktionshinderspolitik har sin grund i mänskliga rättigheter. Delen om ökad delaktighet och jämlikare livsvillkor ska därför även sättas i relation till artiklar i FN:s konvention om rättigheter för peroner med funktionsnedsättning.   ...

Av Eva Persson - 11 februari 2014 01:15


En grundförutsättning för att man ska kunna göra ett bra jobb som personlig assistent är att man har kännedom och insikt om sin egen person.   Det är också nödvändigt att vara någorlunda stabil som person och vara i balans med sig själv. Att våg...

Av Eva Persson - 14 januari 2014 10:30


Just nu när jag skriver det här är jag lite upprörd. Bakgrunden till det är för lång att lägga ut här, för många turer hit och dit som under årens lopp byggt upp ett slags ständigt närvarande frustration i mig.    Låt mig bara säga som så här. Ja...

Av Eva Persson - 2 januari 2014 22:15

Socialpolitiken styrs vanligtvis inte av dem vars liv den påverkar, utan av politiker och tjänstemän utifrån politiska hänsynstaganden och en nödvändigtvis begränsad kännedom om andra människors livsvillkor.   Det gäller framförallt oss personer...

Av Eva Persson - 4 december 2013 18:30


Den personliga assistentens roll Vilken roll ska den personliga assistenten ha till brukaren? Det varierar naturligtvis beroende på vem brukaren är. I vissa fall behöver man vara mer drivande, i andra mer neutral.   Oavsett hur förhållandet till...

Skaffa en gratis bloggwww.bloggplatsen.se