6 kännetecken för ett omsorgsrationellt handlande har sammanfattats av:

1. Att leva sig in i, ha medkänsla och identifiera sig med omsorgstagaren.
2. Att skapa närhet och personliga relationer till omsorgstagaren.
3. Att bemöta människor i svåra situationer.
4. Att anlägga ett helhetsperspektiv på omsorgstagarens livssituation.
5. Att förstärka omsorgstagarens egen förmåga.
6. Att bortse från egna intressen och inte förvänta sig gentjänster.

Begreppet har även vidareutvecklats i termer av etik, moral och kvalitet. Etymologiskt stammar ordet från yngre fornsvenska, umsorgh, besläktat med tyskans sorgen med dess betydelser att sörja för, bekymra sig för, dra försorg om.

Det engelska ordet care kommer från latinets caritas som betyder kärlek, tillgivenhet. Begreppsligt är omsorg något specifikt och allmängiltigt. Vad som uppfattas vara omsorg mer specifikt kan variera över tid, och mellan kulturer och grupper i samhället.

Trots det är omsorg en allmängiltig aspekt i tillvaron. Ett spädbarn behöver omsorg för sin överlevnad.

En åldrande person, en person med funktionsnedsättning eller en person med psykisk ohälsa behöver omsorg för sin livsföring oavsett kultur, klasstillhörighet eller historisk tidpunkt.

På senare tid, under 2000-talet, har omsorg fått ytterligare en dimension och den rör frågan om framtidens omsorg i ett rörligt och världsomspännande samhälle. Inte minst har frågan om omsorg och omsorgsarbetare blivit en global och politisk fråga då demografi, familjemönster och en omfattande migration ändrat förutsättningarna för omsorgsarbetet.

Det pågår vad som kallas en omsorgsdränering (care dram) från de fattigare delarna av världen till de rikare delarna då kvinnor från utvecklingsländer reser till rika länder och utför "dygnet-runt-omsorg" för en liten ersättning och med helt oreglerade arbetsförhållanden.

Den konkreta omsorgen om barn, familj, äldre och funktionsnedsatta personer har historiskt utförts av kvinnor i såväl avlönat som oavlönat arbete.

Alltjämt utförs den övervägande delen av omsorgsuppgifter av kvinnor, även om den västerländska jämställdhetssträvan har jämnat marken för ett likställt familje- och yrkesliv fortlever sådana mönster såväl nationellt som internationellt.