Personlig assistent är ett yrke man kanske hamnar i rent slumpmässigt. Många gånger görs inte det aktiva valet från början utan i ett senare skede, när man har arbetat en tid inom yrket och ser dess fördelar.

Här kan man också hitta personer med varierande utbildningar och erfarenheter från många olika områden i samhället. Många som väljer yrket har människor med funktionsnedsättning i sin närhet eller i familjen.

Yrket personlig assistent har, som vi tidigare nämnt, inte funnits så länge, och har genomgått en stadig utveckling under senare år. Självklart finns det utbildningar att tillgå, även om det stora flertalet inom yrket inte har en utbildning som just personlig assistent. För att precisera själva yrkesrollen, kan man ställa frågan:

Hur ska man agera för att vara en bra personlig assistent?

Lämna hjärnan hemma - ska man göra det?

Det kan låta enkelt. Som att arbetet som personlig assistent inte alls är så svårt som det påstås, och att det inte krävs speciellt mycket av den personliga assistenten. Uttrycket står egentligen för att brukaren ska styra och att assistenten ska utföra, utan egen värdering.

Men i själva verket är det så att assistenten i allra högsta grad behöver ha hjärnan med sig, för att klara av att låta brukaren styra. Det assistenten däremot absolut ska lämna hemma är sitt privatliv, sina egna värderingar och åsikter.

För att återknyta till bokens inledande kapitel, förs det en diskussion om kompetens och kompetensutveckling och tankar om att utbildning kan vara ett hinder.

En personlig assistent arbetar ofta utifrån egna erfarenheter, mer än eventuell utbildning. Man har lärt sig arbetet den "hårda vägen". Man har gjort misstag och på egen hand byggt upp erfarenhet och kunskap om hur arbetet ska fungera.

Faran med utbildning skulle kunna vara att den personliga assistenten ser sig som en vårdare, som en utbildad person som ska styra upp saker och ting utifrån sitt kunnande. Och därmed minska brukarens självbestämmande.

Med rätt utformad utbildning som fokuserar på yrkesrollens grundläggande funktioner och etiska frågor, är utbildning inget hinder.

Det är viktigt att ha kunskaper rörande LSS riktlinjer kring exempelvis valfrihet, självbestämmande och delaktighet.

Även kunskaper om tystnadsplikt, bemötande och att arbeta utifrån brukarens vilja och behov, är nödvändiga för att ta sig an uppdraget som personlig assistent.

Med sådant i bagaget står man väl rustad inför sin yrkesutövning. Men då situationen ser ut som den gör, borde alla åtminstone ha chansen till fortbildning inom dessa frågor.

Oavsett om man arbetat länge eller under en kortare period, är det viktig att tänka över hur man ska agera, vad man ska göra och hur man gör. Det är en viktig början för att bli medveten om och utveckla sin yrkesroll.