Alla inlägg den 30 juli 2013

Av Eva Persson - 30 juli 2013 00:22

Det är ett speciellt yrke - så speciellt att man knappt kan utbilda sig, ett svårt yrke, man ska vara en blomma i tapeten, vara armar och ben eller händer och fötter, kompensera funktionshindret, lämna hjärnan hemma, man jobbar för att jobba bort sig själv, ett fritt jobb.


Föreställningarna om att det här arbetet är så speciellt är vanligt förekommande. Det är ett speciellt arbete att arbeta för någon annan, och så pass nära. Men om det speciella hindrar oss från att få bra utbildning, lön och den status yrket personlig assistent förtjänar, måste det speciella med yrket tonas ner.


Verkligheten är väl ändå att det är ett yrke bland andra. Ett serviceyrke där man arbetar på uppdrag av brukaren. Ett svårt yrke kan det sannerligen vara men inte omöjligt. Det gäller att vara lyhörd nog för att ta in brukarens vilja, och ödmjuk nog för att förstå den.


 


Man ska komma ihåg att personliga assistenter arbetar för personer med kroppsliga funktionsnedsättningar, såväl som för människor med intellektuella funktionsnedsättningar.


Eller båda i samma person. Men hur funktionsnedsättningen än ser ut, arbetar ändå den personliga assistenten med stöd, service och delaktighet. Uttrycket att man ska vara en blomma i tapeten står helt enkelt för att en personlig assistent ska vara så diskret som möjligt. Finnas men ändå inte. Undvika att ta plats och kräva uppmärksamhet, speciellt om den personliga assistenten arbetar i brukarens hem.


Respektera brukarens integritet.


Att vara någons armar och ben eller händer och fötter betyder i praktiken att den personliga assistenten ska överbrygga och kompensera där funktionsnedsättningen sätter hinder. När man lämnar hjärnan hemma är det för att tydliggöra att brukaren är den som styr och bestämmer, och den personliga assistenten utför sitt arbete utan att lägga egna värderingar eller eget tänkande emellan.


För att klara av det är det bra att ha hjärnan med sig hela tiden. Uttrycket är symboliskt och underförstått att den personliga assistentens hjärna inte behövs i brukarens liv eftersom brukaren har en egen hjärna. När en personlig assistent arbetar för att arbeta bort sig själv, handlar det om att ordna för ett så självständigt liv för brukaren som möjligt.


Ett liv som andra. Det kan vara ett fritt arbete, eftersom man följer brukaren i det som han eller hon gör men det kan också lika gärna anses ofritt, eftersom de personliga assistenterna faktiskt inte kan bestämma innehållet. Det kan också vara ofritt om brukaren inte har förmågan till så många olika aktiviteter eller om aktiviteterna är väldigt rutinstyrda. Frihet eller inte så är arbetet utvecklande.

Tidigare månad - Senare månad
Skapa flashcards